Fagerdals Fritidsby

Oskar föddes mitt i en blomknopp, precis som sin avlägsna släkting Tummelisa, i Haveblad, en förtrollad slottsträdgård någonstans i Sverige.

Eftersom Oskar var en välsignad liten kille hade han redan från början en egen beskyddande fe vid namn fru Mumla. Hon tog alltid gestalten av en humla och svävade ständigt godmodigt vid hans sida. När han gjorde fel eller busade gav hon honom en sträng förmaning.

Men små barn behöver ju som bekant också en mer handfast uppfostran så naturrådets äldste bestämde att Oskar skulle läras upp av Haveblads egen blomstermästare, Mullalf.

Dom äldste var oroliga för naturens bestånd och tänkte att en pigg liten kille som Oskar Blom skulle kunna bidra. Om inte annat så skulle han nog kunna göra dystre Mullalf en smula gladare.

Mullalf var en sträng läromästare som bar med sig Oskar i sin stora jordbruna handflata. I detta sällskap fick Oskar sedan lära sig allt om både vilda och odlade växter och blommor.

Och självklart fick han veta det mesta om allehanda träd; fruktträd i synnerhet, hur dom skulle beskäras, gödslas och vattnas för att ge massor av frukt.

Kringvandrande människor trodde att det var ett mirakel att så fina frukter och bär kunde växa vilt i en försummad slottsträdgård. Men så var ju bara Mullalf, Mumla och Oskar synliga för människor när de själva ville.

Oskar fick också lära sig allt om bra jordmån och grönsaksodling. Och ju mer Mullalf lärde sin elev, ju mer kom den unge mannen på nya spännande idéer på egen hand.

Har du till exempel hört talas om multron. Kanske inte, men i Haveblad var de ”världs”-berömda, efter att Oskar egenhändigt korsat hjortron med smultron och fått fram en ny delikatess.

Mullalf blev allt oftare kvar i den stora och rymliga bladhyddan.
– Gå du unge man, jag litar på dig, knarrade den gamle och somnade åter in.

Oskar stannade kvar i Haveblad till långt efter gamle Mullalf gått bort. Den energiske Blom, som han kallades, var en populär figur som fick hedersomnämnande som ”världens” bäste blomstermästare.

Han tog sig till och med an en egen lärling, en av skogstrollens tonårsbarn vid namn Lurtig. Liksom Oskar var denne en läraktig krabat och snart hade Oskar ett rejält handtag att lita på i alla väder.

Trots att Oskar var både omtyckt och uppskattad kunde han aldrig finna sig till rätta när han inte längre hade Mullalf att ty sig till. Hjärtat längtade ut och tack vare Lurtig behövdes han inte i Haveblad på samma sätt längre.

Så sagt och gjort, Oskar överlämnade ansvaret till det unga trollet och begav sig ut i den stora vida världen. Med honom följde självklart rådiga fru Mumla.

Oskar vandrade från stad till stad i Sverige och både beundrade och förgyllde alltifrån stora skogar till välansade parkanläggningar. En dag hamnade han framför en trivsam blomsterbutik, som hette Blomsterlandet.

Väl därinne kände Oskar hur trivsamt och skönt det var i butiken. Han tänkte: ”Här vill jag vara!” och dom som arbetade i butiken märkte snabbt hur duktig och hjälpsam han var. Det dröjde inte länge förrän Oskar blev en omtyckt och uppskattad blomstermästare, till stor nytta för både dom som arbetade i butiken och alla som besökte den. Och så vitt jag vet så är han kvar där än idag. Ta dig en tur till Blomsterlandet så finns han säkert där någonstans mitt ibland alla vackra växter.


Oskars Trädgård

Oskar